I Nissedal finns ett flertal berg, eller fjell som de säger i Norge. Ett av de största och populäraste bergen är Haegefjell, det är också där som jag har varit mest. På Haegefjell (ca 1000 m.ö.h.) finns ett stort antal leder, och nyturer görs varje år verkar det som. De flesta leder är av svakaraktär, men på bergets mittersta del finns också ett antal branta leder (innehåller även sva). Graniten på berget är fast och friktionen är bra, men på en del leder, specielt då av svakaraktär, finns det glatta partier, och där gäller det att hålla tungan i rätt mun. 

Längden på lederna är mellan 200 m till drygt 500 m, svårighetsgrad från grad 4 och uppåt. De flesta leder är mixade, (bultar + egna säkringar) Om man inte har gått någon långtur förut är Via Lara grad 4 , 380 m perfekt att börja med. Den är traditionellt säkrad.

Till skillnad mot Via Lara där man kan säkra tätt om man vill, får man räkna med run-outs (långt mellan säkringsmöjligheter) på en del leder (mestadels sva). Det kanske inte är så svår teknisk klättring, men visst har man fjärilar i magen när man ser bulten 6-8 m under sig, speciellt om man inte har klättrat på ett tag, eller är i början av sin klätterkarriär, så har jag i alla fall upplevt det, och gör fortfarande.

Gradering.
På de flesta leder används tysk gradering, som normalt innebär 1 till 1,5 grader lättare än svensk. D.v.s. en tysk 6:a är ca 5+/6- eller 6-. (den Svenska och Norska graderingen är ungefär samma, (den Norska kanske något högre!!)
I "klatrefører over Nissedal" har exempelvis leden Mot Sola ett takkrux, som är graderat till 6 +, (Tysk gradering) medan samma led/krux omritad och omgraderad av en Norman (Kjetil Grimsæth) är graderat till 6 -. Likaså leden Hegar, i den Norska klätterföraren, är översta halvan på det stora dirdret graderat till grad 7, (Tysk gradering) medan den Norska graderingen är grad 6 +, och så är det generellt på de flesta leder.
För övrigt är den Norska klätterföraren (från 95) inte mycket att hurra för, gå in på den Norska klättersajten steepstone.com, där kan du välja på ett antal leder som är betydligt mer  detaljrika än ovanstående förare, och skriva ut dom. På senare år har dock allt fler norska ledmakare engagerat sig i exploateringen av bergen, vilket lett till fler norskgraderade.

Leder och utrustning.
Jag skriver om de leder som jag själv har klättrat, och det är 7 stycken hittills. Lederna nedan går från höger till vänster på berget. Jag tycker att alla långa leder kräver dubbelrep (50 m) och jag vet åtminstone två leder där 60 m är nödvändigt: "Agent Orange", och "Unicorn"även långa slingor är värdefullt att ha med sig. Tips: Ta med en ledbeskrivning upp på berget, och var förberedda med solskyddsfaktor.

Via Lara 4,  380 m (nat). Man klarar sig säkert med ett stort kilrack, men då en del sprickor är jämtjocka, kan det vara bra att ha med sig några kamsäkringar i mellanstorlek. Insteget: Gå lite till höger om insteget, inte rakt upp, går du rakt upp hamnar du på "Reven" 6 -. Alla reporna med undantag från den första, (som är något tunt säkrad) följer ett markant spricksystem, leden slutar med stora svaplattor. 

Sternschnuppe 5 +, 430 m (mix). Mestadels sva, run outs förekommer. Kilar och medelstora kamsäkringar.

Agent Orange 5 -, ca 450 m (mix). Mestadels sva, run outs förekommer. Kilar och medelstora kamsäkringar, dubbelt 60 krävs. Jag tycker att leden är för lågt graderad, 5, 5 + är mer riktigt. Fin led.

Rain 6+, 480 m (mix). "Tysk gradering. Men här känns leden mer som en svensk 6+, speciellt i den nedre halvan" Rain ligger till vänster om Agent Orange, namnet står även en bit upp på svaplattan, de första bultarna syns också ganska så tydligt när man står vid insteget. 1-a repan innehåller ganska så brant svaklättring, speciellt strax efter 1-a bulten är det några branta och känsliga svasteg, där gäller det att sätta fötterna rätt. Efter taket/flaket på 3-e repan är det också  några känsliga svasteg upp till bulten, som ligger 5/6 meter lite snett upp till höger. 4-e repan har ett svakrux i övre halvan. Efter 4-e repan är det lättare klättring till toppen. Run-outs förekommer på leden. Ett stort rack krävs. Enligt den norska "Klatrefører over Nissedal" är leden utmärkt med 11 replängder, men vi toppade ut efter 9 replängder då det föll sig mest naturligt, man kan fortsätta en bit till, men då är det väldigt lätt klättring. På 9-e repans standplats är det inritat 2 st bultar, men dessa 2 bultar hittade vi inte, varken jag eller Marco (Marco Laasonen) så där fick vi bygga en egen standplats. Det ska bli intressant att se hur leden är inritad i den nya klätterföraren som har kommit ut Mycket fin svaled. Se även bild på leden. (öppnas i nytt fönster).

Mot Sola 6-, 385 m (mix). Lätta svaplattor upp till insteget. Leden bjuder både på sva, dieder och sprickklättring, är brant på sina ställen, men välsäkrad. Stort rack krävs, både kilar och kamsäkringar, de sörsta kamsäkringar jag hade med, var 1 st Camelot nr 3, och 1 st Camelot nr 3,5, och det var okej. Ett par krux finns. Fin led. Se även bild på leden. (öppnas i nytt fönster).

Hegar 6+, 555 m (nat). Ca 150 m lättare sva upp till insteget, går att säkra.
Leden startar med en svaplatta, graderad till 6 -, inte speciell svår klättring, men man får
tuffa på en bit innan man har möjlighet att säkra. Det stora jättediedret som man ser tydligt från vägen och parkeringen, är väl det som kännetecknar Hegar mest, och det är där som kruxrepan finns. Klättringen görs i layback, och är ganska tung, men välsäkrad, på väggen finns små lister där man kan gå ut och vila. Näst sista repan, eller var det 3-e uppifrån, är lite lurig att säkra. Leden kräver ett stort rack, flera stora kamsäkringar går åt. Hegar lämnar nog ingen oberörd,  fin och storslagen klättring. Se även bild  på leden. (öppnas i nytt fönster).

Unicorn 7, 410 m (mix). "Tysk gradering" Leden startar till höger om "Long Life", och ca 80 m till höger om "Feuervogel" 60 metersrep är nödvändigt, gärna dubbelt. Det mesta i säkringsväg går åt, camelot nr 3,5 är fint att ha med sig. Några slingor, gärna längre än 1,20 är bra att ha med sig till kaminen i slutet av leden, då man kan säkra runt klämmblock/stenar. Kaminen är inte speciellt ren, lätt att få en massa bös i ögonen. Räkna med långa run outs. På 4-e repan finns bara 2/3 bultar och ingen möjlighet att säkra naturligt, vilket innebär run outs på 20 m. Det förekommer run outs i övre del av leden "Agent Orange". 4-e repan på Unicorn är minst lika brant och svaig.  6-e repan inleds med några branta och känsliga svasteg, men där har man inte bulten och pitongen speciellt långt under sig, däremot har man bara två säkringar upp till 7-e standplats, men där är svapartiet inte alls så brant. Bortser man ifrån att det förekommer längre run outs, speciellt då på 4-e repan, så innehåller leden överlag mycket fin klättring. Jämför man däremot med "Rain" så tycker både jag och Marco (som jag klättrade leden tillsammans med) att "Rain" har mer kvalité som svaled, för svaled är både Unicorn och Rain. Se även bild på leden. (öppnas i nytt fönster).

Övrigt.  
På några av lederna kan man fira sig ner, exempelvis "Agent Orange" (dubbelt 60), och "Reven" (dubbelt 60), annars finns det en naturskön stig som leder ned till vägen, tar ca 1,5 timme. Intill berget finns det fina camping och badmöjligheter. 

Vägbeskrivning till Haegefjell.  
De senaste gångerna har jag tagit färjan från Moss till Horten i Norge, (ca ½ timme). Alternativt är färjan mellan Strömstad och Sandefjord (ca 2 ½ timme).

Från Horten, kör E-18 söderut. Sväng av E-18 mot Drangedal (väg 38), passera Drangedal (du kan också via Porsgrunn ta väg 356, då kommer du också in på väg 38). Efter knappt 20 km sväng av väg 38, och fortsätt mot Treungen (väg 358). När du börjar närma dig Treungen som ligger vid södra änden av sjön Nisser, ska du inte in i Treungen, utan via en bro ta dig till västra sidan av sjön, vägen heter Tveitsundvegen.

Vägen går utmed sjön. Efter ca 20 km kommer du till Nissedals klatresenter, där finns även en camping. Efter klatresentret kör vidare till Rydland, och ta av till vänster på grusväg (vid den stora röda byggnaden), det står också Haegefjell, Lindefjellet på en skyllt (bomveg). 
De första leder du ser när du närmar dig det imponerande Hagefjellet, är lederna Mot Sola och Hegar. På klättercampen i Haegefjell betalas också en avgift till förnuftigt pris, Ett utedass finns också.

Telenr till Nisser Hyttegrend & Camping / Nissedal Klatresenter: + 47 35047867.

"På 80-talet blev klätterområdet i Nissedal upptäckt av tyska klättrare. Det var nog Haegefjell och Langfjell samt den fina naturen och utsikten som lockade dom tyska klättrarna hit varje sommar. Dessa besök resulterade i att Nissedal som klätterområde var bättre känt i Tyskland än i Norge. Fram till för 2-3 år sedan var fjellveggarna dominerat av tyska klättrare, och våren 1993 kom klätterföraren "Go North" av Gøtz Wiechmann. Denna föraren och ett repotage i klättermagasinet "Rotpunkt" var grunden till att klätterområdet också blev intressant för norska klättrare.I dag vet vi att det är registrerat ca 20 st klätterfjell  och att det kan klättras ett otal av nya leder/linjer i tillägg till det som är klättrat. Dom äldsta av klätterlederna är handborrade av tyska klättrare. Var uppmärksam att åldern och rost kan ha varit brutal mot dessa säkringspunkter"

Hämtat från: "Klatrefører over Nissedal" (maj 1995).